Mjölkat lördag och söndag.

Nu har jag mjölkat Maggans kossor för sista gången. Hon skickar alla sina kor till slakt vecka 13 för hon skall lägga ner verksamheten. Det kändes lite vemodigt att klappa om dom i söndags för sista gången. I nästan 20 år har jag mjölkat hennes kor och under denna tid har det passerat en hel del kor. Varje ko har sin egen personlighet och vissa kor fastnar i minnet och andra kommer man aldrig att komma ihåg. Det som jag tror att jag kommer att sakna mest är tidiga sommarmornar -  kl 5.30 och daggen ligger kvar i gräset, solen är på väg upp och jag går ut i hagen för att ropa in kossorna. 119 Lina kommer mot mig för att bli kliad under hakan innan hon fortsätter in för att bli mjölkad. Eller när det är vinter och kallt ute – kossorna ångar av värme och det är helt tyst, det enda man hör är korna som står och äter. Jag kan stå där i timtal och titta på dessa underbara djur och drunkna i deras mörka ögon. Det är så fridfullt. Just i dessa stunder kan jag förstå varför man blir bonde. Jag kommer att sakna Maggans kor. Som tur är behöver Brynolf hjälp då och då med sina kossor.